Falklandskriget har jag alltid haft en speciell relation till. Ön och kriget presenterades tidigt för mig då min engelska kusin som arbetar inom flygvapnet i Storbritannien tjänstgjorde där under sina unga år. Under min militärtjänstgöring som PBSiS (signalspaning) inom flottan fick vi nära studera modern krigföring till sjöss. Falklandskriget är i princip det enda ”riktiga” sjöslag där länder ställdes mot varandra. Brittiska flottan fick transportera sig ned till Falklandsöarna för at sedan vinna herraväldet över havet genom en klassisk sea-to-air/sea-to-sea/underwater-to-sea krig för att sedan möjliggöra en landstigning. Brittiska fartyg sänktes av det argentinska flygvapnet med deras franska exocete-robotar (som Frankrike vägrade lämna ut de digitala fingeravtrycken till). Detta tillsammans med ett misslyckat signalspaningsförsvar samt omfattande kommunikationsproblem. Lärdomen utvecklade stridstekniken inom flottans samtliga element vilket tydligt märks om man tar en titt på ett modernt krigsfartyg. 30-årsdagen av konflikten som inleddes av den argentinska militärjuntan är den 2 april och än idag har varken argentinarna eller britterna glömt konflikten. En bra artikel kom jag över i morse i the Telegraph som diskuterar situationen idag.
Efter min tid här med endast handel framför mina ögon reagerar jag mest över de handelsrestriktioner som Argentina har tagit och funderar på att införa mot Storbritannien och Falklandsöarna. Niel Tweedie skriver ”Cristina Fernández de Kirchner, the country’s president, is currently taking a warm bath in anti-British rhetoric, accusing the UK of militarisation of the South Atlantic. In addition, she has persuaded Argentina’s partners in the regional Mercosur trading bloc, including Brazil and Uruguay, to ban vessels flying the Falklands flag, part of a policy of isolating the islands internationally. There is also talk of informal discrimination against British exports to Argentina, worth more than £400 million a year.”
I höstas läste vi mycket om handels historia och en slutsats var att de flesta krig oftast har att göra med handel. Amerikanska inbördeskriget var ett direkt resultat av konflikter mellan det industrialiserade nord som ville liberalisera handeln och det rika men jordbrukstunga syd som förespråkade tullar. Andra exempel är upprinnelsen till förstavärldskriget samt opiumkrigen i Asien. Kriget 2003 i Irak skulle även kunna läggas till dessa konflikter.
Precis som Tweedie och personer han intervjuar kommer detta handelskrig inte eskalera och leda till en väpnad konflikt. Klassiskt scenario inom brittiska försvaret är just Falklands-situationen och idag har de ett stort antal soldater stationerade på öarna samt utvecklade strategier på hur man ska sända förstärkning om en konflikt skulle blossa upp. En annan anledning är WTO. Frihandel och reglerad internationell handel framförs ofta som ett medel till fred. Handelshinder direkta eller indirekta som införs är olagliga och kan utmanas juridiskt i WTOs dispute settlement body. Detta tonar ned de spänningar som annars diplomatiskt kan bli problematiskt vid bilaterala överläggningar. Slutsatsen angående den för tillfället anti-brittiska retoriken av politiker i Argentina är som oftast att det är ett medel för att slippa diskutera inhemska problem. Att den nuvarande presidenten är den tidigare militärjuntans ledares fru kanske även ska ses som en anledning.
Nu tillbaka till mina tentor!
Hörru juristen. Är bilaterala handelshinder verkligen att beskriva som olagliga? Så länge man gör det inom regionala handelsblock eller följer MFN-principen så kan man ju handelsblockera bäst man vill.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaMrMartnApr 12, 2012 04:41 PM
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Detta var kommentaren men jag tyckte den lät så elak att jag tog bort den...
SvaraRadera"Hörru Harald. Jag förstår inte riktigt vad du menar. Först och främst är MFN-principen just en most-favoured-nation treatment vilket betyder att man inte får diskriminera mellan länder. En medlem måste därför behandla alla andra medlemmar lika bra som den man behandlar bäst. Det betyder att bilaterala handelshinder är olagliga om Argentina skulle behandla UK mindre fördelaktigt. Att Argentina är del av ett handelsblock spelar ingen roll. Fördelen med att tillhöra Mercosur är att man kan behandla handelsblocks medlemmarna BÄTTRE än andra WTO-medlemmar. Det resulterar i att övriga fortfarande enligt MFN-principen ska behandlas lika bra/dåligt. UK faller därför inte på detta. Sant är däremot att jag inte vet vilka typer av handelshinder som det är frågan om. Det kan röra sig om sektorer där UK är stora exportörer till Argentina. Hur som helst kan ett handelshinder inte vara lagligt om det inte faller inom undantagen till MFN eller finns med i Argentinas schedule of concession. Utveckla gärna frågan..."